Jul och kräk

Dagen startade som vanligt före klockan 6 med att minimonster tyckte att dagen hade börjat, pappan gled graciöst (!) ur sängen vid 7 medan mamman glatt sov vidare till halv 9. Olika falla ödets lotter.... Imorgon är det hans tur igen tycker jag.

Jag begav mig iaf ner till stan för att fixa Hannahs mobil, hon hade försökt få till en pinkod, men lyckades bara få fram ett krav på pukkod - ingenting vi i familjen fixar själva direkt. På stan passade jag även på att fynda lite till Elina: ett par vinterbyxor för halva priset, bra tills overall är inhandlad, samt en ordentlig mössa för, håll i er, en tia...      Brun mocca med vitt fluff - och liten gillade den!

Emmie hämtades vid 2, och sen bar det iväg till basket. Medan de spelade passade jag på att åka bort till Charlotte för att se hennes julskyltning. Kommer ni i närheten, var noga med att inte klaga på att det är för tidigt. Tydligen går folk förbi henne hela dagarna, för att sådär lite lagom högt kommentera att det minsann inte ens är november än - hon är riktigt trött på dem. När vi stod där och pratade kom det mycket riktigt förbi flera stycken som naturligtvis skulle klaga. Hon berättade också att något Ikeavarahus tydligen har satt upp en stor skylt utanför där de varnar folk som inte vill se jul att gå in, hon var riktigt sugen på något liknande. Jag sympatishoppade lite julsaker i vitt. Men även ett par krukor till övervåningen.    Observera julsak i blomman.

Väl hemma från basketen fick flickorna hoppa in i duschen eftersom vi skulle iväg på bio - råttfilmen, tänker inte försöka stava till det. Flickorna mycket uppspelta och lyckliga eftersom jag lovat att de skulle få vara inne i salongen själva, jag skulle sitta utanför med högar av uppsatser att rätta. I bilen ner hände dock det som inte fick hända, Emmie börjar må illa, riktigt illa...

Stannar bilen och två sekunder senare kräks barnet upprepade gånger. Hem kördes två mycket besvikna barn, som egentligen inte förstod varför biokvällen blev inställd. Inte ens löften om att gå på fredag kunde reparera skadan. Att Emmie sedan inte heller kunde sova över som planerat gjorde ju inte saken bättre. Jag tar mina ungars kräk (om Rikard råkar vara bortrest), andras är något helt annat. Som kompensation har dock Hannah fått vara uppe så länge hon velat, det har varit väldigt tyst från övervåningen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0