Vår vardag

Lördagen spenderade jag med att köra mor till Linköping för hemgång via tåg (snyft), men jag tröstade mig med Ikea. För er som tidigare tittat in i min pysselgarderob, och antagligen smällt igen dörren i ren avsky - titta nu då!!!!

Till och med Elina klarar av att städa efter sig nu, och gjorde det med glädje! Hannah blev mest exalterad av allt "nytt" som helt plötsligt fanns tillgängligt - men här tänker jag vara med och styra, annars är det tomt om en vecka.



Jag passade även på att få klart hallen på övervåningen, gardiner, lampor och tavlor är nu på plats. Nästa projekt Elinas rum.

Såhär såg det ut när jag, efter luciamaraton, skulle åka till jobbet fredag morgon. Gissa hur gärna jag skulle ha bytt plats med mor den dagen...



Men det var väl en evig tur att det var mor och inte jag som var hemma med barnen. Medan Hannah var  skolan bakade hon lussekatter med Elina, och när vi andra kom hem bakade hon sockerkaka med Hannah. Ni kan ju gissa vad jag gjort om jag varit hemma.... Inte var det bakat iaf...

På eftermiddagen låg jag och sov medan mamma tog hand om barnen, det är såååå jobbigt när mamma är här....
Hon kan flytta hit, tack så mycket.

Luciamaraton är över för den här gången, och vi överlevde - knappt. Men eftersom jag har perfekta barn (jajamensan) så måste jag naturligtvis plåga omgivningen med massor av bilder.

Den tolfte hade Hannah lucia i skolan, och även om det var trevligt så var det ljusår ifrån framträdandet i kyrkan. Hannah sjöng dock en duett, och det var höjdpunkten. Litet missöde dock; när hon skulle gå fram till mikrofonen så var den alldeles för låg, lärare sprang fram för att höja den - men inte förräns Hannah, högt och ljudligt i mikrofonen, hann säga "tusan". Det är väl vad hon kommer att komma ihåg från den föreställningen...



Nästa i rad var lilla Elina, ingen lucia där, coola tjejer är tomtar. Kanonarrangemang var det, ett gäng änglalika 3,4,5-åringar som skötte sig exemplariskt klockan 6.15 på morgonen... Det är pedagogik det!

Elina körde dock sitt eget race som vanligt, hon studerade församlingen under halva föreställningen innan hon bestämde sig för att vi var värdiga. Sedan sjöng hon med allt vad hon kunde. Tomteklänningen var hon mycket nöjd med, och den fick vara på resten av dagen, och nästa dag, och nästa dag. Nu ligger den till slut i tvätten.

Observera jättegäspen hon levererar på gruppbilden. 
     


På luciaaftons kväll var det så dags för Hannahs stora framträdande i Hallingeberg. Dels skulle hon vara lucia, men det visade sig att hon även skulle sjunga solo för första gången. Jag var tyvärr inte med, men det var pappa och mormor. Enligt närvarande var det helt fantastiskt, folk hade kommit fram till Hannah efteråt och berömt henne för att hon sjöng så bra och de är redan bokade för nästa år. Mormor kunde inte sluta prata om det. Hannah svävade på små moln när hon kom hem igen.

      

Jag har alltid velat att barnens namn ska stå på deras dörrar, varför vet jag inte, är väl rädd att de ska gå fel annars...  Har dock aldrig velat/vågat klistra fast någonting, eftrsom vi alltid hyrt. Men nu äger vi, så då ska namnen upp minsann. Hannah har fått göra sina själv, och de är inte riktigt klara, men Elinas satte jag upp igår - och hon gillade det. Fast jag klistrade inte... kludd... feg.... hrmf

                                        

Sen måste jag faktiskt visa Elinas fina pussel. När hon fyllde år (tror jag) fick hon ett helt fantastiskt pussel av sin faster Åse, och nu i helgen fick hon ett till. Hon älskar dem. Titta på askarna, inte vanlig skit det inte, franskt är det, fint som snus.

Snart kan man ju tro att vi gått och blivit fundamentalister...  Det oroar mig att jag börjar känna igen en massa psalmer, och nästan börjar tolerera den nya trosbekännelsen.

Dagen spenderades alltså i kyrkan, men den här gången av anledning lucia. Hannahs luciarace har alltså startat, one down, three to go. Mycket trevligt var det, barnen var duktiga - Hannah var naturligtvis bäst...


 Så här såg de ut sötnosarna, Emmie var lucia den här gången och nästa gång är det Hannahs tur!

Hannah och Emmie sjöng ett litet solo tillsammans    De var mycket duktiga. Charlotte tycker att Hannah borde få utveckla sången, hon anser också att hon sjunger jättebra - kul!

När gudstjänsten var slut fick Hannah och Emmie ta upp kollekten, det gjorde de bra    men efter alla gått ut utbröt ett mindre krig kring pengarna...

Efter luciatåget fick alla barnen fika och en godispåse, tidigare hade de även fått varsin liten ängel att hänga i granen av prästen. Hannah vill hänga sin i mormors gran på julafton, påminn mig så jag inte glömmer den!

När allt var klart, gick vi ut och åt pizza. Varför laga mat när man inte behöver... Hannah var minst sagt hungrig.

är en lärares förbannelse - så det så! Kan ni vara snälla och tycka lite synd om mig idag, jag måste sitta kvar här och prata med folk till halv 8 - minst. Risken är dessutom stor att jag missar Ugly Betty, buähähä.

Men jag har i alla fall snälla elever vilket naturligtvis genererar snälla föräldrar, hittills har alla varit så glada och trevliga så. Men sista samtalet för dagen kommer bli en rysare, tänk på mig då!

Ett säkert jultecken är när dagis ordnar julgröt. Relativt trevligt, bara att gå in och äta, prata lite och sedan gå - alldeles lagom. Barnen vill aldrig gå, mamman vill stanna så kort stund som möjligt, pappan kommer alltid undan.




Men man får ju inte förakta det faktum att barnen redan ätit kvällsmat....

Vi ser redan med bävan fram emot Lucia i år. Hannah har blvit stor och ska fira lucia på alla håll och kanter. Hon har hittills 3, jag säger 3, luciatåg inbokade. Först ska hon vara lucia (!) i kyrkan den 8:e, vara tärna i skolan den 12:e och i Hallingeberg (4 mil bort) den 13:e. Jag svettas redan. Igår var vi och inhandlade utstyrseln, och hon blir så fin så! Hon har beslutat att hon ska ha krona i guld, röda band och silverskor - jag har en prinsessa. Hon har dessutom fått en massa beröm för att hon sjunger så bra  

Lilla Elina ska vara med på sitt första luciatåg, och jag såg fram emot att få ikläda henne litet vitt linne och glitter. Vad tror ni.... Icke... Barnen får välja vad de vill vara i tåget, och mitt minimonster skall naturligtvis inte vara liten söt lucia. Hon är fast besluten att vara tomte, med tomtedräkt. Men jag är smart, tro inte annat, jag köpte tomteklänning! Barn lurat, hon är jättesöt, och mycket mycket lycklig. Hon har lekt tomte hela kvällen, och delat ut fjärrkontroller som paket. Just nu sover hon i sin nya tomtedräkt, med tröja och byxor, jag garderade mig....

Just det, Elinas luciatåg startar 06.15 på morgonen.

Sandra är trygg i förvissningen om att hon är fantastiskt kreativ, full av självförtroende med andra ord. Barnkalas ger ångest, och pysslande ger megaångest. Men akta er vad hon pysslar när hon väl kommer igång, totalt
uppslukad.    Efter diverse änglar, pumpor och raketer, som Mollie förkastade så provade hon tomtar. För första gången någonsin så var Sandra otroligt nöjd med sin egen insats, faktiskt så nöjd att hon vågade överföra tomtarna till en disktrasa. När Mollie sedan gav sig på att försöka färglägga tomtarna var Sandra i stort sett gråtfärdig, men hon försonade sig snart med sitt öde - och som ni ser var hon ganska nöjd i slutänden.

Så skulle då paketkalendrarna invigas för i år. Barnen var precis så exemplariska som jag hade föväntat mig, det finns ingenting som kan framkalla väluppfostrade barn som paket... Frukost åts ordentligt, kläder flög på utan krångel och hår samt tänder borstades utan gnäll. Jag funderar på om det skulle fungera med en året-runt-kalender, det kan faktiskt vara värt besväret. Eftersom det var lördag, så får ni räkna ut innehållet själva.

Mittenbarnet är Mollie, Sandras mini - och ja, hon fick också paket. Tjat på mor om fortsatt paketkalender hemma kom på posten, he he.




Hannah håller förresten på att spara ut luggen, ingen hit just nu. Vi har nu inhandlat diverse mjuka diadem, favoriten blev ett med döskallar. Så nu har jag ett barn som vill vara iklädd en massa döskallar och ett som föredrar spiderman. Det går bra nu.