Vår vardag

Nu dundrar det äntligen!  Eller dundrar, det gör den inte, den är naturligtvis tyst som en mus, centrifugen på tvättmaskinen är värre. Jag har i alla fall tvättat handdukar som inte behövde tvättas bara för att få slänga in dem i torktumlaren, här ska inte sparas ström... Och -c-, du kan väl börja spara till en ny nu ;)

Jaha, så var den resan till bebyggda trakter över... Jag hade i alla fall trevligt, resan bestod av lagom delar släkt, vänner och shopping. Lyckades till och med träffa på en kollega, han var imponerad över att Claes Olsson hade slagit upp portarna i Mitt i City. Måste dock erkänna att även jag lyckades shoppa lite där, pappa hade köpt fantastiska ficklampor och då blev jag ju tvungen att köpa ett par jag också.

Fredagskvällen spenderades på för mig ganska okänd mark, i alla fall sedan några år tillbaka. -C- initierade faktiskt att vi skulle ta oss ut och inmundiga lite alkoholhaltiga drycker, och vi fick även med oss ett par vänner som antagligen kommer spendera mer tid på etablissemanget...


Själv anser jag att jag gjort mitt för något år tillbaka, jag antar att -c- håller med. Mycket trevligt dock, om inte annat så är det kul att studera hur folk beter sig. Men man vet aldrig, om några år är det kanske jag som springer omkring där och ser desperat ut.

Shoppa hann jag naturligtvis med, även om jag aldrig lyckas komma hem med det jag tror. Nya stövletter inhandlades, halva priset! Jag köpte mig också en ny klocka, tack svärmor, jag måste ju hylla det gröna, och har faktiskt redan fått komplimanger för den! Naturligtvis hittade jag även den för halva priset, det är så bra att shoppa i Karlstad, jag tror inte jag köpte någonting för fullpris.

Helt klart en lyckad resa, och om ett par veckor åker vi tillbaka, och sedan efter ett par veckor igen. Förstår ni vad vi skulle spara pengar om vi flyttade hem igen!

Det är synd om mig idag. Jag har sovit exakt noll minuter inatt, det du mor, nu kan du ju skryta med att ha kommit hem från flyget vid 3 inatt.

Hostan har infunnit sig, och det hjälper inte ens att sitta upp och sova. Tack och lov att Rikard inte påverkas. Doktor har telefonerats, och jag funderar på hur mycket pengar jag egentligen lagt ut på svensk sjukvård det här året. Skulle tro att jag lagt ut mer pengar på en tvåmånadersperiod än vad jag gjort de senast 10 åren. Det räcker nu.

Bläää

På onsdag tar jag barnen och åker de långa, långa milen hem. När man åker hem måste man ju ha med sig en inköpslista, för i den här stan är det inte ens någon idé att ta sig ner på stan, man blir bara förbannad över utbudet. Det är många fler gånger än en, som jag har åkt ifrån centrum fly förbannad för att det inte finns tillstymmelsen till det man letar efter.

Så här är den:

1. Ikea (naturligtvis...) tallrikar och en pall att klättra på i köket.
2. Lagerhouse, det där servettstället från Pluto som jag velat ha i ett år.
3. Cult, jag vill ockå ha....
4. Alla idéer välkomna ; )

Japp, första dagen på sportlovet. Smaka på ordet - sportlov. Jag undrar vad det är man förväntas göra nu? Ja, inte är det vad vi har sysselsatt oss med i alla fall. Inte en minut har vi tillbringat utanför dörren idag. Men sysselsatt oss har vi, och barnen har varit nöjda och glada hela dagen - och sams! Just det där sista är revolutionerande just nu.

Målat har det gjorts, både på papper och på muggar. Barnen fick en varsin vit mugg som de skulle göra till "sin", problemet var bara att färgerna jag inhandlat var torra. Lilla Elina tröttnade snabbt, men Hannah stod ut med de två färger som fungerade och fick till sitt favoritmotiv.

Lilla Elina förvånade dock med kunskaper om keramik, när jag talade om för dem att man måste polera muggarna kom den klockrena kommentaren direkt:
- Ska man glasera den sen, mamma?
Det är mycket man inte vet om sina barn.

Pärlor har också dragits fram, i alla dess former, pärlplattor och halsband har tillverkats. Elina var mycket tydlig med att halsbandet var till henne och ingen annan...

Jag har alltid varit mycket förtjust i svartvita foton, faktum är att mina studentfoton togs i svartvitt.  Vad jag inte är förtjust i är att ha foton på väggarna i någon större utsträckning. Men jag vill ju ändå att mina barn ska hänga någonstans. Så nu har jag börjat leka lite i photoshop, för att se om jag kan få till någonting som inte bara är ett foto.



Jag funderar på något sånt här, fast med 6 foton, inte 4. Men frågan är då om man ska ta bilder i en serie, eller om man bara ska plocka bra kort, eller om man ska ta kort från olika åldrar, eller om det blir fult när man förstorar det. Är det någon som förstår sig på de häringa sakerna?



Uppdatering: Någonting sådant här, en tavla med svart ram och ordentlig passpartou för vardera dottern.

På ledningsgruppen för ett par veckor sedan berättade rektorn att vaktmästarna tar betalt för en halvtimme bara man pratar med dem. Detta tog vi naturligtvis upp i ett offentligt protokoll, där vi bland annat ifrågasatte om vi kunde ta betalt av dem om de pratade med oss, vi kunde kanske få ut det i övertid? Så ska man inte göra...

Igår kom en av vaktmästarna in för att prata med en av mina mer frispråkiga kollegor, varvid kollegan direkt stoppade honom för att fråga om han tänkte ta betalt för ett svar. Vaktmästaren stormade ut, utan att ha framfört sitt ärende.

Minuter senare kommer rektorn ner till den frispråkiga kollegan och ger honom ordern att "inte retas med vaktmästarna".

Vi konstaterade snabbt att: det är vi som är lärarnas motsvarighet till de störiga killarna i 8d!

Idag har här shoppats för tusenlappar minsann! Länge, länge har jag längtat efter en torktumlare, och länge, länge har min mycket goda vän -c- retat mig för att hon har en och inte jag. Men inte mer nu!

Idag tog jag saken i egna händer, och ringde upp David på internetaffären. Suverän säljare... Den jag köpte var inte alls den jag hade tittat ut. Men strunt samma, går det fel vet jag ju vem jag ska ringa och klaga på. Jag är lycklig,om en vecka kommer helgens tvättberg förvandlas till små mjuka kullar.

Att jag sedan inte har någonstans att ställa den, det är väl egentligen inte ett problem?! 

Man måste ju utnyttja alla resurser i familjen, och vad gäller den minsta... hon är suverän på att tvätta golv! Hon hade ju dessutom klätt sig passande för uppgiften.

Första gången jag stötte på Alla hjärtans dag "på riktigt" var i USA, det här var många år sedan, jag är gammal nu... Hemma hade det aldrig varit någon stor sak, men där borta blev jag överrumplad av att alla gav varandra små söta saker, och då gärna i form av stora kalorier. Jag fick till och med tårta av barnen jag tog hand om, jag tror dock inte att jag gav dem något...

När vi fick barn bestämde vi oss för att vi skulle uppmärksamma dagen för dem. Så, hjärtformade pannkakor, hjärtformade ljus, ballonger och någon liten present brukar stå på agendan. I år hade allt visserligen inhandlats, men det bidde inte så mycket av firandet. Hannah följde med bästisen hem efter skolan, och allt rann ut i sanden, då hon inte kom hem förräns halv åtta. Men alla hjärtans dag-middagen med alla tillbehör är numera flyttad till morgondagen.

Jag fick dock rosor av Rikard, och han har anammat det vita! Mycket, mycket fina. När Hannah kom hem hade hon också med sig kort som hon gjort till familjen, ett till oss var. Elina sov redan, men Hanna har gjort ett supersött kort till henne, med favoritnallen på. Rikard fick ett jättekort med fiskar och jag ett pop up-kort med en bok i mitten. Hannah vet vad hon gör!



Jag hoppas ni har haft en mysig alla hjärtans dag. Om inte, gör som vi, ta en repris imorgon.

Idag var himlen blå! För första gången på, vad som känns som, månader, sken solen och det var riktigt varmt ute. Bilen mätte upp temperaturen till 10 grader plus! De stora barnen på skolan var ute på rasterna och lekte, och mina små barn var helt plötsligt pigga och glada på eftermiddagen.

Rikard tog det fantastiska beslutet att ta med barnen ut till Gränsö för att grilla korv. Hannahs bästis Emmie fick följa med, och eftersom Emmie varit bortrest och på detta sjuk i två veckor, så var Hannah så överlycklig att hon bara sprang runt och hoppade. Tänk vad kompisar kan göra i den åldern, tingens ordning var med ens återställd och världen ljus. Att få ett foto på Hannah när hon inte ser hög ut var svårare...hög på lyckokänslor över Emmie vill säga ; )

Vi har ett valv. Japp, 80´talet lever och frodas i vår hall. Någon har någon gång tyckt att det var en jättebra idé att i den lilla, men långa hallen med två öppningar, göra ett valv i EN av öppningarna. Det ser inte klokt ut, helt asymmetriskt.

Men nu flyger dammet! Rikard tog fram de stora verktygen idag på eftermiddagen, och sågade så att katten flydde och barnen sprang in till grannen. Eller, det äldsta barnet flydde - det yngsta har upptäckt dataspelens underbara värld, och klarar nu av Doraspelet alldeles själv! Jag tror hon är skickligare med datormusen än vad jag är..

Men valvet är borta! Nu ska det bara spacklas, målas och sättas upp lister. Bara...

För ett år sedan köpte vi en alldeles för dyr dator, för dyr för att surfa och spela poker på i alla fall. Nu har Dell kommit med en alldeles, alldeles underbar grön dator, den vill jag ha. Undrar om man kan ringa NASA, eller vad de nu heter, och be om information angående tidsmaskiner... Det finns helt enkelt ingen rättvisa i att den fantastiska gröna kostar 1/3 av det vi betalade för den jag just nu knappar på. Och jag struntar i om den är bra eller dålig, jag vill ha en!! Just nu känner jag mig väldigt lurad, och väldigt fattig.

Det har faktiskt varit en ganska värdelös dag. Vi vaknade sent, till och med Elina sov länge. Hannah, som kommit in i lilla tonåren, skulle nog kunna sova hur länge som helst - om hon fick.

Jag hade dagen utstakad framför mig - jobb. Har sett två riktigt tråkiga filmer, rättat 50 prov och gått igenom otaliga böcker för att få ihop någonting vettigt kring feodalismen. Roligare kan man ha en söndag.

Rikard insåg ganska snart att han och ungarna hade det roligare utomhus, så han tog våra och en granntjej, massor med korv och drog ut i skärgården. Där stannade han sedan till korven var slut. Tyvärr kom ingen kamera med den här gången. Lilla halvsjuka Elina var helt slut när hon kom hem, och tillbringade en hel timme i soffan framför Mumfie (tack farmor).

Nu ligger barnen snällt i sina sängar, den ena leker med sina nappar, och den andra leker med pärlor. Men i säng är dom! Föräldrarna tycker synd om sig själva i varsin soffa, Rikard för att datorn är upptagen, jag för att det är dags att återgå till Dillard och feodalismen.

Onsdag:    Elina blir hemma från dagis med Rikard. Jag går upp, klär på henne, gör välling och sätter henne i soffan framför tv:n. Rikard ligger kvar i sängen. Jag åker till jobbet vid 7. Elina sitter i lugn och ro, tittar på tv till klockan 11 på förmiddagen, då Rikard kravlar sig upp ur sängen.

Lördag:    Elina är hemma med mig, Rikard ska ut på sjön. Rikard går upp, klär på henne, gör välling och sätter henne framför tv:n. Jag ligger kvar i sängen. Rikard åker vid 6.30. 6.45 har Elina töttnat på tv, och kommer in och hoppar på mig - bara att gå upp....

Olika falla ödets lotter.

Så här har jag tänkt få in det gröna i vardagsrummet. Jag fastnade direkt för den gröna färgen på Karlstadsfåtöljen, sen är ju inte namnet helt fel det heller... Benen är fel men det måste ju gå att fixa, det är ju för hundan ikea...

Så, med vita soffor, valnöt och förhoppningsvis ytterligare en ljus matta borde det väl fungera. Pappa efterlyste dessutom en fåtölj sist han var här, så jag kan ju skylla på honom om Rikard tycker att det blir en till onödig pryl.

Jag gillar också idén om att ha en fåtölj att sätta sig i vid den stora bokhyllan. Tänk att få ha ett bibliotek, med hyllor upp till ta, en stege som rullar för att nå, och ett par ordentliga fåtöljer mitt i rummet. Det får bli i nästa liv, i det där gigantiska huset som jag ska ha då. Men en liten, liten fåtölj ska nog få plats, i vårt lilla, lilla vardagsrum - i väntan på den stora vinstlotten.

Elina har hux flux kommit in i den underbara varför-åldern.

Just nu hör jag "varför det" ungefär 10 gånger i minuten, och hon ger sig inte, man hamnar i haranger där man faktiskt blir svaret skyldig ibland - jag är inte van vid det, jag är lärare, lärare har alltid svar - och alltid rätt. Det här skakar mina grundvalar....

Kan någon tala om för mig att det här går över snart!

Nya soffkuddar till övervåningen inhandlades igår, avlånga med tofsar. Det blev lite födelsedagspengar som fick gå - tack mormor!

Jag har snöat in totalt på den där lindblomsgröna färgen, hittills finns den i köket, på toaletten, i sovrummet och inte minst i tv-rummet på övervåningen. Nu funderar jag som bäst på hur jag ska få in den i vardagsrummet, en grön fotölj kanske. 

Här är det grönt ute, och torra, trevliga vägar. Rikard har dock spenderat helgen hos sina föräldrar, och där var det allt annat än grönt. De drabbades av det berömda snökaoset. Kul för Elina som gillar att vara ute, inte så roligt för mig när jag satt och väntade på att de skulle halka hem på vägarna. Men nu är de hemma, och allt är väl!

Rikard, farfar Sören och Elina byggde en "liten" snögubbe. Det regnade dock, och två timmar efter bilden togs, så rasade den. Jag ska sätta Rikard i skola, så att han lär sig göra små söta gubbar

Med berått mod snodde jag en idé från vita villa vila. Hon hade för några veckor sedan ett inlägg om en boklåda och en pussellåda som hon tillverkat till sin lilla pojke. Till min stora glädje hade hon även en detaljerad beskrivning på hur hon gått tillväga!

Elina behövde ju någonting att ha sina böcker i, efter renoveringen av hennes rum hamnade böckerna för högt upp för att hon skulle kunna botanisera helt själv. Men även så högt upp så att hon inte kan dra ut alla varje dag...  Några favoritböcker åt gången ska hon naturligtvis kunna dra omkring på, och boklådan blev en bra lösning.

Så, låda inhandlades på ikea för ett par veckor sedan, och bokstäverna från country by mail kom i veckan. Bara att sätta igång!

Jag är vuxen nu, och vuxna människor med stora lån och små hus har faktiskt torktumlare. Framförallt om man har två barn, varav det ena har gympa 4 gånger i veckan.

Så, med ovärderlig hjälp av snälla människor på min födelsedag, är det nu dags att planera inköpet. Vet ni vilken jungel det är där ute!!! Jag har väl ingen aning om vad man ska köpa för torktumlare, det är ju inte direkt en vacker pryl. Tekniska saker skulle jag vara tacksam för om det bara fanns två alternativ, och ett av dem var fult. Här är ju i stort sett alla fula dock.

Placeringen är ett annat problem. Grovköket är för litet. Ska vi ställa in tumlaren i grovköket måste vi plocka bort städskåpet, och dessutom ta med i beräkningen att vi knappt kommer få in tvätten för att där är så trångt. Toaletten på nedervåningen är alternativ två, men då måste björkskåpet bort, och vart ska det vara då?

Alternativ tre är det jag lutar mot nu, att ställa den i badrummet, tvätten ska ju dit förr eller senare i alla fall. Det alternativet gillar inte Rikard.

Ja, ja, de här har jag hittat - bestäm nu.
och det är den här jag egentligen vill ha.... Den är svart, kan ju ange tonen för den framtida renoveringen av badrummet, svarta golv och svart granit på handfatsbänken, i övrigt vitt. Hmmm, det drar med sig en del det här.

Igår blev jag gammal - igen...

På morgonen kom söta barnen in och sjöng, och jag fick ett par småpresenter. Hannah hade varit på kalas dagen innan, och vunnit choklad, som hon slagit in och gav till sin godisberoende mor. På kvällen fick jag massor av presenter, Hannah höll räkningen, och konstaterade att hon brukar få fler . Men jag får bättre!

Rikard lagade mycket god mat, och ungarna hade tillsammans med sin far gjort en jordgubbstårta á la mormor. Faderns första tårta konstaterade han, mycket uppskattad - den är slut, och den var inte liten.

Allt som allt, blev jag upvaktad hela dagen, och behövde inte lyfta ett finger! Till råga på allt hade Rikard i stort sett städat klart när jag kom hem från jobbet idag.